Overkligt.... Tomt.... Jag finner inga ord... Saknaden är stor...
Tack, Tack min kära vän för alla gånger du fanns där. För alla gånger du tröstade mig, för alla gånger du fick mig att le.
För att du fanns...
Tack, för att du var du...
Jag kommer alltid minnas dig, för den glada, vänliga, omtänksamma, underbara Bobban.
Jag kommer aldrig att glömma vilken underbar person du var.
Det känns fortfarande overkligt.
Mitt huvud känns helt tomt, samtidigt som jag känner mig helt snurrig.
Alla tankar bara går runt.
Jag finner inga ord...
Den 21:a är begravningen.
Jag kommer gå dit.
För att minnas dig.
För att hedra dig.
Visa in respekt för familjen & vänner.
Therese, Ingvar, Yvonne & Bo m.fl. mina tankar finns hos er.
Jag beklagar innerligt sorgen....
Det är en sorgens tid
du nu somnat in
dina andetag har tystnat
mitt hjärta känner sorg
hann inte hålla din hand
hoppas du vet att jag önskat
ville sitta vid din sida
låta dig känna min närvaro
älskade Bobban
du kommer aldrig mer tillbaka
vet det men saknar dig så
mitt hjärta sörjer
vi är många som saknar dig
många du brytt dig om
källarklockan har ringt en sista gång
du kommer inte mer
din stol står nu tom
älskade Bobban
Kommentarer
Postat av: Marie
nu när jag ser kort på han så känns det som om ja sett han iaf. nu har ja kommenterat nåt...
Trackback
